Igår hade vi Euroclub i vanlig ordning, klockan tre i skola nummer tolv. Jag skulle hålla en presentation om Sverige, så jag tänkte att det är bra om jag är där en kvart tidigare för att fixa med projektorn o allt. Sagt och gjort, jag klev in i vårt klassrum 14.40, och ser ballonger och alla ungdomar plus Denitsa som jobbar med att göra iordning rummet. Jag harklar mig och frågar Denitsa vad som händer, hon ser på mig fullkomligt skräckslagen och säger "surprise...?". Ungefär då inser jag att jag borde vända och komma tillbaka en kvart senare.
Sagt och gjort, jag gick iväg och handlade mat och kom tillbaka till klockan tre. Alla ungdomar var på plats, Denitsa likaså och de välkomnade mig med ett stoooort "surprise", presenter och kramar! Eftersom jag var alldeles för tidig så förstörde jag själva överraskningsmomentet för mig själv, men tacksamheten jag kände under vår lilla fest vi hade innan Euroclub är något jag inte kommer att glömma på länge!
Jag kommer inte att sakna landet Ukraina, men vissa delar av Ukraina kommer etsa sig fast i mitt hjärta och just de delarna kommer jag att sakna något enormt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar