Har du någonsin suttit på ditt rum och precis skurit klart fruktsalladen, och ska precis dra igång en film? Det var precis det jag och Denitsa hade gjort. Sedan knackar Nastia på vår dörr och säger att det är vår landlords födelsedag (Valya som vi kan kalla henne för i fortsättningen). Vi har inte mycket annat val än att följa med till köket och äta dubbla tårtor och prata i evigheter. Valya tar varje chans hon får att prata med mig när det är en engelsktalande människa med, för det är de enda gångerna vi faktiskt kan prata med varandra!
Många skålar senare och många ukrainska tal senare börjar de prata om vad Valya arbetar med. Här är poängen i dagens historia, håll i er! Jag och Denitsa såg häromdagen nämligen en poster med kampsportsklasser som ska börja i november, som vi väldigt gärna ville prova. Så mitt under allt firande säger Nastia att Valyas kampsportsklasser ska börja i november. Jag och Denitsa kollar på varandra, sedan på Nastia, sedan på Valya. Exakt, de kampsportklasser vi såg en poster om och som vi ville prova hålls av ingen mindre än min landlord. Det är en stad på 40 000 människor, vilket är något större på Kalmar. Att sådana här sammanträffande händer är faktiskt bara löjligt!
För övrigt var jag inte beredd på en födelsedag, men jag har sedan en tid tillbaka sagt till mig själv att jag ska ge varje människa jag inte vill ska glömma mig en av mina målningar. Sagt och gjort, första blev en födelsedagspresent till Valya. Nummer två och tre av mina färdiga snygga målningar var på vippen att hamna i Artems famn. Uppenbarligen tycker de att de är fina. Tack för det!
Fruktsalladen har stått klar i två timmar. Dags att börja med den, kanske.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar