Det här är dagen med stort D, eller hur? Dagen då man måste berätta sanningen om året som precis gått? Berätta om alla roliga, trevliga saker som man vart med om?
Ja, jag tänker göra precis det.
Sanningen att säga så kommer jag inte ihåg någonting från de fem första månaderna av det här året, så att sammanfatta dem blir enkelt. För att förstå varför de månaderna är borta så måste man gå hela vägen till slutet på trean för evigheter sen. Jag fick för mig att jag ville bli lärare, så jag ansökte till universitet och kom in. Efter ganska kort tid insåg jag att jag inte hade någon motivation till att göra bra ifrån mig, och jag hade verkligen ingen motivation till att bli lärare. Jag jobbade jättemycket under hösten, samtidigt som jag försökte att inte göra bort mig som universitetsstudent, samtidigt som jag försökte ta ett körkort. I januari, typ det första som hände under året, så fick vi resultatet från sista tentan för terminen, och mitt resultat var underkänt med väldigt stort U. Jag hade ingen motivation till att försöka klara den tentan igen, så jag hoppade helt enkelt över den och gick in på andra terminen med underkänt för första terminen. All press från den tentan och allt jobb gjorde att jag till slut gav upp och under mars/april så gav jag upp universitetet helt och misslyckades sen totalt på min uppsats.
Under februari/mars så bråkade jag för övrigt väldigt mycket med min mor, så det hjälpte till lite i "jag ger upp på världen"-världsbilden som jag hade just då.
Så såg min första halva av året ut, och jag kan inte ens plocka ut enskilda händelser eller event som skedde under den tiden, eftersom hela första halvan av året är ett enda stort *blank* i mitt huvud.
Allt det här ledde till att jag i juni bestämde mig för att börja kolla upp möjligheter inför hösten. Jag var så trött på allt i Kalmar och behövde ta en paus från mitt liv, så jag bestämde mig för att helt enkelt kontakta Kumulus och se om det fanns något inför hösten. Tursamt nog fanns projektet i Ukraina, redan planerat och klart, och låg där och väntade på en volontär. Perfekt! Jag vet ingenting om Ukraina, kan inte språket, men projektet låter helt okej, det tar jag!
Jag är en såndär människa som tror att allting händer av en anledning. Även fast första halvan av mitt år såg mörkt ut, och jag tog ett flyg till Kiev och flydde från allting, så har året fått ett väldigt bra slut! Jag ångrar verkligen inte att jag åkte till Ukraina, väl här så har jag träffat människor som förändrat mig och mitt synsett på världen, människor som inspirerat mig, som motiverat mig, som hjälpt mig att hitta "rätt väg" inför framtiden. Hade jag inte haft ett dåligt halvår så hade jag aldrig träffat de här människorna, aldrig varit med om allting som händer här och aldrig utvecklats så mycket som person som jag faktiskt gjort. Som jag sa, allting händer av en anledningen, även dåliga saker!
Överlag så var 2012 ett väldigt bra år, tack vare mitt val att åka till Ukraina. Hade någon sagt till mig första dagen på året att jag skulle sitta i ett rum i Irpin utanför Kiev och dricka grönt te istället för kaffe så hade jag skrattat. Ganska rejält.
Hoppas att ni också kan säga att 2012 trots allt var ett bra år, även fast ni haft dåliga stunder och motgångar! Jag har höga förhoppningar inför 2013, och jag önskar av hela mitt hjärta att mina förväntningar slår in. Om jag lärt mig en sak under året så är det att oväntade saker händer, och om man tar emot förändringar och möjligheter med öppna armar så kommer man väldigt långt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar