Under fotbollsturneringen jag var pa for ett par dagar sen sa fragade tranaren Nastia om jag var ok med att vara dar, eftersom coacher fungerar annorlunda har an i tex Sverige. Vad han menade med detvar ifall jag var ok med att det stod vuxna manniskor bredvid planen som skrek pa barnen som spelade och slog dem over huvudet sa fort de gjorde fel. Eftersom det faktiskt ar jag som befinner mig i deras land sa far jag ju helt enkelt finna mig i att sa fungerar det har. Men ack vad jag skulle vilja ha tag pa nagon som kunde andra pa de reglerna. Agning hjalper ju knappast barnet, sa att saga.
Problemet med det ar att ett barn som blir slaget sa fort det gor fel, lar sig att ett slag rattar till felen. Jag sitter barnvakt idag, och nu vet jag ju inte om det har barnet blir slaget eller inte hemma, men jag skulle gissa pa att det inte blir det. Men saken ar den att det har barnet lever i det har samhallet och har ocksa nagon gang fatt lara sig att saker rattas till genom slag. Sa nar jag inte forstar barnet och vi har problem att kommunicera, sa slar hon pa mig. Hon gick till och med sa langt att hon borjade sla i dorrarna och skrika pa mig. Aven fast jag forsoker ursakta mig pa dalig ukrainska och saga att jag faktiskt inte forstar henne, sa lyssnar hon inte.
Antar att det ar sa man uppfostrar barn har. Slar och skriker pa dem for att de ska vaxa upp och bli bra manniskor. Eller natt. Jag tycker inte om det och onskar att jag kunde saga till alla manniskor har som slar pa sina barn att det inte ar bra att gora det. Men dessvarre ar det ju faktiskt jag som maste lara mig hur deras samhalle fungerar, inte forsoka andra pa dem bara for att det ska vara som jag ar van vid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar