Tva dagar i veckan, tisdagar och torsdagar, 3h vardera, har jag art therapy med barn och ungdomar som ar mentalt handikappade. Det ingar i ett projekt som heter School of new opportunities. Det ar ungefar som mina barngrupper i kyrkan hemma, men med skillnaden att de har olika svarigheter. For tillfallet ar det tva "barn" (en ar runt 16 skulle jag gissa pa, sa kanske fel att kalla han for barn?), men det ar tio stycken intresserade sa fran och med den har veckan skulle jag gissa pa att det dyker upp fler barn! Kvinnan jag har det har med pratar inte engelska, och det gor varken barnen eller deras foraldrar heller, sa jag kommunicerar sa gott jag kan med hjalp av tva lexikon (ett med fraser och ett med ord). Kvinnan som for ovrigt heter Luda ar valdigt into sitt arbete. Hon far inget for detta, men anda lagger hon ner valdigt mycket jobb bakom att leta sponsorer tillsammans med Nastia for att kunna finansiera grupperna, och for att fordjupa sig inom de olika sjukdomar (ar det ratt att saga sa? Vet inte vad jag ska kalla det...) barnen har.
Stallet vi har det har pa ar en kyrka i andra utkanten av Irpin. Jag bor nara Karl Marks vag, som om jag fattat det ratt gar hela vagen till Kiev, sa det ar en av de storre vagarna har igenom. Jag bor liksom i utkanten av Irpin narmast Kiev (jag ska leta upp en karta over Irpin, sa att ni far se hur det ser ut. Langtar tills jag har internet sa jag kan visa alla mina bilder!!!!!), och kyrkan ligger i utkanten at andra hallet. Den riktiga kyrkan ar inte fardigbyggd an, de har svart att hitta sponsorer sa den blir inte klar forran om ungefar tva ar gissar de pa. Sa under tiden har de allting i en liten byggnad som fran utsidan mest ser ut som ett garage. Vi slar upp ett bord mitt i den lilla byggnaden (som for dem ar precis lika helig som en riktig kyrka, Jesus bryr sig inte sa mycket om vad man kallar for en kyrka, sa lange man kallar det for en kyrka) och har grupperna dar. I torsdags hade jag for ovrigt akt runt hela dagen i en bil och behovde lana en toalett. Jag tankte att ett utedass borde ju atminstone finnas, liksom. Joda, ett utedass fanns, men det var inte som ett utedass brukar se ut, utan det var bara en daligt byggd fyrkant med ett hal i golvet. Duche D'akuyu!
En dag i veckan ska jag ha engelskalektioner pa samma stalle, de borjar fran och med den har veckan. Det ar, om jag forstatt det ratt, inom samma projekt men med barnen fran ett barnhem i Irpin. Jag tror att barn lar sig bast genom lekar, sa jag har laddat upp med en bunt olika lar-dig-engelska-lekar, men har ni, mina kara lasare, tips pa sadana lekar ar ni varmt valkomna att skriva dem i kommentar har, eller pa min facebook eller nagon annanstans dar jag kan lasa dem!
Tva lordagar i rad har jag spenderat pa ett shelter for hemlosa djur. Kvinnan som ager stallet pratar lite engelska, men det ar inte ofta man springer pa henne dar sa jag jobbar tillsammans med ett par andra kvinnor som inte pratar nagon engelska alls. De verkar for ovrigt tro att jag har lattare att forsta dem om de skriker pa mig. Fortsatter de med det sa borjar jag formodligen skrika pa svenska at dem, bara for att visa pa att det inte ar ett dugg lattare for mig att forsta bara for att de skriker. De tycker aven om att bossa over mig, och papeka att jag gor allt fel trots att jag gor det ratt.
Det bor runt tusen djur pa det har stallet, och 800 av dem ar hundar. Jag skulle garna spendera dagarna med att bara gosa med hundarna, men det ar mycket arbete att gora hela tiden, och om jag med min friska kropp kan utfora mycket tungt arbete som underlattar for de andra som jobbar dar (det ar mestadels aldre), sa har jag gjort livet lattare for bade djuren och ovriga arbetare. Tva flugor pa en small, sa att saga. Tid for lunch? Nepp, 7h arbete med nagon minuts paus for att sitta ner och dricka vatten om man har tur.
Vissa andra dagar gar at till att aka runt pa olika event, springa fram och tillbaka mellan olika organisationer som behover skriva under pappren och mellan migrationsverket, och ovrig tid till att battra pa min knappt befintliga ukrainska. Bara problemet med mitt uppehallstillstand behover ett eget blogginlagg, men det har vart sa mycket strul med det att jag inte orkar skriva om det forran allt ar klart (mitt visum gar ut pa lordag och imorgon ar sista dagen att fa uppehallstillstandet godkant! Varfor ska allt vara sa svart i det har landet for!?).
For ovrigt nar vi diskuterar vad som ska finnas i mitt schema sa ser det ut som om jag maste ansoka om att fa mina veckor forlangda. Med typ 4 dagar. Minst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar