Jag vet inte vad ni har för syn på Yatzy, ni vet det där spelet man spelar med 6 tärningar som man slår och får olika saker man får olika mycket poäng för som sedan skrivs ned på ett papper. Min syn på det, rent sådär, är att det låter fruktansvärt tråkigt. Antar att ni har samma syn, eller hur?
I vilket fall så är det inte det i verkligheten, om man spelar det med rätt människor. Så länge jag kan minnas har det varit mamma och hennes väninna Lisbeths (ni vet min substitutmormor jag skrivit om innan nån gång) stora underhållningskälla. Varför det är så vet jag inte, och hur länge det vart så kan jag inte komma ihåg. Tror det började någon gång när vi bodde grannar i Halltorp, och eftersom det började när jag var 7 år gammal så kanske ni förstår min tillfälliga blackout vad det gäller tid. Liksom.
Hur som helst, som vanligt (händer ungefär en-två gånger i veckan) följde jag med min mor upp till Lisbeth på kvällsfika tidigare under kvällen. Som vanligt spelade vi Yatzy. Det här är andra gången sen jag kom hem, förra gången förlorade jag alldeles för stort för att det ens skulle vara roligt. Idag gick det bättre. Så pass bra att Lisbeth kommenterade med "fortsätter du såhär så skickar vi tillbaka dig till Ukraina". Det räckte för att tärningarna skulle sluta med att spy upp sexor åt mig, och istället ge mig tre strykningar på rad. Tack för den!
Hela partiet slutade med att Lisbeth vann överlägset, och min kära mor förlorade extremt stort. Delarna av partiet då vi höll på att dö av skratt eller var på vippen att förolämpa varandra till Mars håller jag ute ur inlägget, men i verkligheten upptog de större delen av halvtimmen då vi kastade tärningar och svor åt ettor som nässlade sig in.
Lärdom av detta? Spela Yatzy någon gång ibland, det är ett väldigt underhållande och extremt underskattat spel!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar